Artifacts in Enhanced and Unenhanced MRI: Causes and Cures

Artifacts in Enhanced and Unenhanced MRI: Causes and Cures


Artifacts in Enhanced and Unenhanced MRI: Causes and Cures.

Read More


Durations: 57:40

About this webinar:

Artifacts in Enhanced and Unenhanced MRI: Causes and Cures.


Accordion header

    Dr. Martin J. Graves

    Dr. Martin J. Graves

    Dr. Martin Graves is a Consultant Clinical Scientist at Cambridge University Hospitals and Affiliated Lecturer at the University of Cambridge Clinical School, UK.

    1. Bellon EM, Haacke EM, Coleman PE, Sacco DC, Steiger DA, Gangarosa RE. MR artifacts: a review. AJR Am J Roentgenol 1986; 147: 1271– 1281. 

    2. Mirowitz SA. MR imaging artifacts. Challenges and solutions. Magn Reson Imaging Clin N Am 1999; 7: 717– 732. 

    3. Bernstein MA, Huston J III, Ward HA. Imaging artifacts at 3.0T. J Magn Reson Imaging 2006; 24: 735– 746. 

    4. Zhuo J, Gullapalli RP. AAPM/RSNA physics tutorial for residents: MR artifacts, safety, and quality control. Radiographics 2006; 26: 275– 297.

    5. Stadler A, Schima W, Ba‐Ssalamah A, Kettenbach J, Eisenhuber E. Artifacts in body MR imaging: their appearance and how to eliminate them. Eur Radiol 2007; 17: 1242– 1255. 

    6. Morelli JN, Runge VM, Ai F, et al. An image‐based approach to understanding the physics of MR artifacts. Radiographics 2011; 31: 849– 866.

    7. Schneider E, Glover G. Rapid in vivo proton shimming. Magn Reson Med 1991; 18: 335– 347.

    8. Yoshimitsu K, Varma DG, Jackson EF. Unsuppressed fat in the right anterior diaphragmatic region on fat‐suppressed T2‐weighted fast spin‐echo MR images. J Magn Reson Imaging 1995; 5: 145– 149.

    9. Axel L, Kolman L, Charafeddine R, Hwang SN, Stolpen AH. Origin of a signal intensity loss artifact in fat‐saturation MR imaging. Radiology 2000; 217: 911– 915.

    10. Anzai Y, Lufkin RB, Jabour BA, Hanafee WN. Fat‐suppression failure artifacts simulating pathology on frequency‐selective fat‐suppression MR images of the head and neck. AJNR Am J Neuroradiol 1992; 13: 879– 884.

    11. Siegelman ES, Charafeddine R, Stolpen AH, Axel L. Suppression of intravascular signal on fat‐saturated contrast‐enhanced thoracic MR arteriograms. Radiology 2000; 217: 115– 118.

    12. Dixon WT. Simple proton spectroscopic imaging. Radiology 1984; 153: 189– 194.

    13. Ma J. Breath‐hold water and fat imaging using a dual‐echo two‐point Dixon technique with an efficient and robust phase‐correction algorithm. Magn Reson Med 2004; 52: 415– 419.

    14. Reeder SB, Pineda AR, Wen Z, et al. Iterative decomposition of water and fat with echo asymmetry and least‐squares estimation (IDEAL): application with fast spin‐echo imaging. Magn Reson Med 2005; 54: 636– 644.

    15. Rosenfeld D, Panfil SL, Zur Y. Design of adiabatic pulses for fat‐suppression using analytic solutions of the Bloch equation. Magn Reson Med 1997; 37: 793– 801.

    16. Hargreaves BA. Rapid gradient‐echo imaging. J Magn Reson Imaging 2012; 36: 1300– 1313.

    17. Zur Y, Stokar S, Bendel P. An analysis of fast imaging sequences with steady‐state transverse magnetization refocusing. Magn Reson Med 1988; 6: 175– 193.

    18. Kolind SH, MacKay AL, Munk PL, Xiang QS. Quantitative evaluation of metal artifact reduction techniques. J Magn Reson Imaging 2004; 20: 487– 495.

    19. Mansfield P, Chapman BLW. Active magnetic screening of gradient coils in NMR imaging. J Magn Reson 1986; 66: 573– 576. 

    20. Roemer PB, Hickey JS. Self‐shielded gradient coils for nuclear magnetic resonance imaging. US Patent 1988; 4,737, 716. 

    21. Morich MA, Lapman DA, Lannels WR, Goldie FT. Exact temporal eddy current compensation in magnetic resonance imaging systems. IEEE Trans Med Imaging 1988; 7. 

    22. Van Vaals JJ, Bergman AH. Optimization of eddy current compensation. J Magn Reson 1990; 90: 52– 70. 

    23. Walker PG, Cranney GB, Scheidegger MB, Waseleski G, Pohost GM, Yoganathan AP. Semiautomated method for noise reduction and background phase error correction in MR phase velocity data. J Magn Reson Imaging 1993; 3: 521– 530. 

    24. Lingamneni A, Hardy PA, Powell KA, Pelc NJ, White RD. Validation of cine phase‐contrast MR imaging for motion analysis. J Magn Reson Imaging 1995; 5: 331– 338. 

    25. Hinks RS. Fast spin echo prescan for MRI system. U.S. Patent 1995; 5,378, 985.  Google Scholar | findit@Bayer. 

    26. Ma J, Zhou X. Fast spin echo phase correction for MRI system. U.S. Patent 2002; 6,369, 568. 

    27. Glover GH, Pelc NJ. Method for correcting image distortion due to gradient nonuniformity. U.S. Patent 1986; 4,591, 789. 

    28. Doran SJ, Charles‐Edwards L, Reinsberg SA, Leach MO. A complete distortion correction for MR images: I. Gradient warp correction. Phys Med Biol 2005; 50: 1343– 1361. 

    29. Collins CM, Liu W, Schreiber W, Yang QX, Smith MB. Central brightening due to constructive interference with, without, and despite dielectric resonance. J Magn Reson Imaging 2005; 21: 192– 196. 

    30. Sreenivas M, Lowry M, Gibbs P, Pickles M, Turnbull LW. A simple solution for reducing artefacts due to conductive and dielectric effects in clinical magnetic resonance imaging at 3T. Eur J Radiol 2007; 62: 143– 146. 

    31. Franklin KM, Dale BM, Merkle EM. Improvement in B1‐inhomogeneity artifacts in the abdomen at 3T MR imaging using a radiofrequency cushion. J Magn Reson Imaging 2008; 27: 1443– 1447. 

    32. Barth MM, Smith MP, Pedrosa I, Lenkinski RE, Rofsky NM. Body MR imaging at 3.0 T: understanding the opportunities and challenges. Radiographics 2007; 27: 1445– 1462; discussion 1462–1444. 

    33. Katscher U, Bornert P. Parallel RF transmission in MRI. NMR Biomed 2006; 19: 393– 400. 

    34. Yarnykh VL. Actual flip‐angle imaging in the pulsed steady state: a method for rapid three‐dimensional mapping of the transmitted radiofrequency field. Magn Reson Med 2007; 57: 192– 200. 

    35. Sacolick LI, Wiesinger F, Hancu I, Vogel MW. B1 mapping by Bloch‐Siegert shift. Magn Reson Med 2010; 63: 1315– 1322. 

    36. Roemer PB, Edelstein WA, Hayes CE, Souza SP, Mueller OM. The NMR phased array. Magn Reson Med 1990; 16: 192– 225. 

    37. Vovk U, Pernus F, Likar B. A review of methods for correction of intensity inhomogeneity in MRI. IEEE Trans Med Imaging 2007; 26: 405– 421. 

    38. Steckner MC, Dannels WR. The FSE “cusp” artifact: interactions between rf rolloff, gradient rollover, and B0 homogeneity. In: Proceedings of the 3rd Annual Meeting of ISMRM, Nice, France, 1995. (abstract 756). 

    39. Kim JK, White LM, Hinks RS, King KF. The FSE cusp artifact: a phase wrap‐in artifact seen on routine clinical MR images of the knee. In: Proceedings of the 7th Annual Meeting of ISMRM, Philadelphia, Pennsylvania, 1999. (abstract 1033). 

    40. King KF, Hinks RS. Method and system of MR imaging with reduced FSE cusp artifacts. U.S. Patent 2007; 7,250, 762. 

    41. Frederick PS, Johnson JA. Method for reducing artifacts in MR images acquired with phased array surface coil. U.S. Patent 2000; 6,134, 465. 

    42. Foo TF, Grigsby NS, Mitchell JD, Slayman BE. SNORE: spike noise removal and detection. IEEE Trans Med Imaging 1994; 13: 133– 136. 

    43. Edelstein WA, Hutchison JM, Johnson G, Redpath T. Spin warp NMR imaging and applications to human whole‐body imaging. Phys Med Biol 1980; 25: 751– 756. 

    44. Griswold MA, Jakob PM, Heidemann RM, et al. Generalized autocalibrating partially parallel acquisitions (GRAPPA). Magn Reson Med 2002; 47: 1202– 1210. 

    45. Brau AC, Beatty PJ, Skare S, Bammer R. Comparison of reconstruction accuracy and efficiency among autocalibrating data‐driven parallel imaging methods. Magn Reson Med 2008; 59: 382– 395. 

    46. Pruessmann KP, Weiger M, Scheidegger MB, Boesiger P. SENSE: sensitivity encoding for fast MRI. Magn Reson Med 1999; 42: 952– 962. 

    47. Goldfarb JW. The SENSE ghost: field‐of‐view restrictions for SENSE imaging. J Magn Reson Imaging 2004; 20: 1046– 1051. 

    48. Babcock EE, Brateman L, Weinreb JC, Horner SD, Nunnally RL. Edge artifacts in MR images: chemical shift effect. J Comput Assist Tomogr 1985; 9: 252– 257. 

    49. Dwyer AJ, Knop RH, Hoult DI. Frequency shift artifacts in MR imaging. J Comput Assist Tomogr 1985; 9: 16– 18. 

    50. Wehrli FW, Perkins TG, Shimakawa A, Roberts F. Chemical shift‐induced amplitude modulations in images obtained with gradient refocusing. Magn Reson Imaging 1987; 5: 157– 158. 

    51. Mitchell DG. Chemical shift magnetic resonance imaging: applications in the abdomen and pelvis. Top Magn Reson Imaging 1992; 4: 46– 63. 

    52. Constable RT, Anderson AW, Zhong J, Gore JC. Factors influencing contrast in fast spin‐echo MR imaging. Magn Reson Imaging 1992; 10: 497– 511. 

    53. Wood ML, Henkelman RM. MR image artifacts from periodic motion. Med Phys 1985; 12: 143– 151. 

    54. Barish MA, Jara H. Motion artifact control in body MR imaging. Magn Reson Imaging Clin N Am 1999; 7: 289– 301. 

    55. Felmlee JP, Ehman RL. Spatial presaturation: a method for suppressing flow artifacts and improving depiction of vascular anatomy in MR imaging. Radiology 1987; 164: 559– 564

    56. Gazelle GS, Saini S, Hahn PF, Goldberg MA, Halpern EF. MR imaging of the liver at 1.5 T: value of signal averaging in suppressing motion artifacts. AJR Am J Roentgenol 1994; 163: 335– 337. 

    57. Perman WH, Moran PR, Moran RA, Bernstein MA. Artifacts from pulsatile flow in MR imaging. J Comput Assist Tomogr 1986; 10: 473– 483

    58. van Dijk P. Direct cardiac NMR imaging of heart wall and blood flow velocity. J Comput Assist Tomogr 1984; 8: 429– 436

    59. Haacke EM, Lenz GW. Improving MR image quality in the presence of motion by using rephasing gradients. AJR Am J Roentgenol 1987; 148: 1251– 1258. 

    60. Ehman RL, Felmlee JP. Flow artifact reduction in MRI: a review of the roles of gradient moment nulling and spatial presaturation. Magn Reson Med 1990; 14: 293– 307

    Gadovist® (gadobutrol) 1,0 mmol/ml injektionsvätska, lösning. Rx. EF. Indikationer: Endast avsett för diagnostik. Gadovist® är indicerat för vuxna och barn i alla åldrar (inklusive nyfödda). Kontrastförstärkning vid kranial och spinal magnetisk resonanstomografi (MRT). Kontrastförstärkning vid magnetisk resonanstomografi (MRT) av lever eller njure hos patienter med stark misstanke om eller påvisade fokala lesioner, för att kunna klassificera dessa lesioner som benigna eller maligna. Kontrastförstärkning vid magnetisk resonansangiografi (CE-MRA). Gadovist® kan även användas för MR- avbildning vid helkroppsundersökningar. Gadovist® underlättar visualisering av onormala strukturer eller lesioner och gör det lättare att skilja mellan frisk och sjuk vävnad. Gadovist® ska endast användas när diagnostisk information är nödvändig och inte kan fås med icke kontrastförstärkt magnetisk resonanstomografi (MRT). Administrering: Gadovist® får endast administreras av hälso- och sjukvårdspersonal med erfarenhet av klinisk MRT. Dosering: Den lägsta dosen som ger tillräcklig förstärkning för diagnostiska syften ska användas. Den rekommenderade dosen är 0,1 mmol per kilogram kroppsvikt (mmol/kg kroppsvikt). Kontraindikationer: Överkänslighet mot det aktiva innehållsämnet eller mot något hjälpämne. Varningar: Före administrering av Gadovist® rekommenderas att alla patienter undersöks med avseende på nedsatt njurfunktion med hjälp av laboratorieprover. Rapporter om nefrogen systemisk fibros (NSF) har förekommit i samband med användning av vissa gadoliniuminnehållande kontrastmedel hos patienter med akut eller kronisk gravt nedsatt njurfunktion (GFR<30 ml/min/1,73 m2). Patienter som genomgår levertransplantation löper särskilt hög risk, eftersom incidensen av akut njursvikt är hög i denna grupp. Till patienter med gravt nedsatt njurfunktion bör Gadovist® endast användas efter noggrann värdering av risk/nytta och om den diagnostiska informationen är nödvändig och inte kan fås med icke-kontrastförstärkt MRT eftersom det finns risk att NSF kan uppstå. Eftersom njurfunktionen hos nyfödda upp till 4 veckors ålder och spädbarn upp till 1 års ålder inte är fullt färdigutvecklad, bör Gadovist® endast användas efter noggrant övervägande från läkarens sida. Graviditet: Det finns inga data från användningen av gadobutrol i gravida kvinnor. Gadovist® skall användas under graviditet endast då tillståndet innebär att det är absolut nödvändigt att kvinnan använder gadobutrol. Amning: Gadoliniuminnehållande kontrastmedel utsöndras i mycket små mängder i bröstmjölk, och absorptionen i tarmen är låg. Vid kliniska doser förväntas inga effekter på spädbarn. Biverkningar: De vanligast observerade biverkningarna (>0,5%) är huvudvärk, illamående, och yrsel. De allvarligaste biverkningarna hos patienter som ges Gadovist® är hjärtstillestånd, andningsuppehåll och anafylaktisk chock. De flesta av biverkningarna är av mild till måttlig intensitet. Allergiska patienter drabbas oftare än andra av överkänslighetsreaktioner. Fördröjda anafylaktiska reaktioner har i sällsynta fall rapporterats. Farmakologiska uppgifter: Distribution: Efter intravenös administration fördelas gadobutrol snabbt i det extracellulära rummet. Plasmaproteinbindningen är försumbar. Biotransformation: Inga metaboliter återfinns i plasma eller urin. Rapportering av misstänkta biverkningar: Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till: Läkemedelsverket, Box 26, SE-751 03 Uppsala, Farmakoterapeutisk grupp: Paramagnetiskt kontrastmedel, ATC-kod: V08C A09. Datum för senaste översyn av SPC: 2020-09-25. För ytterligare information, pris samt före förskrivning vänligen läs produktresumé på Innehavare av godkännande för försäljning: Bayer AB Box 606 SE-169 26 Solna Bayer AB. 08-5‍80 2‍23 00.